1 år sedan.

hallå där alla fina människor!!! Nu sitter jag på hotellrummet i Björnrike och bloggar genom internetdelning, crazy. 

Tänkte bara berätta för er att det har gått ett helt fucking år sedan jag såg världen finaste Justin. Jag kan inte fatta det, det känns typ som igår? fast ändå inte. Jag kommer ihåg hur jag smutsade ner min tröja och hur jag la den i vatten och att den var blöt hela vägen i bilen efteråt. Jag kommer ihåg hur vi satt och lyssnade på Justin hela vägen och hur svårt vi hade att äta innan konserten. Jag kommer ihåg hur det kändes när vi kom in i arenan och hur det kändes när det började räknas ner för att Justin skulle komma in. Jag kommer ihåg hur det kändes när han flög in på sina fina vingar, byggda av instrument. Jag kommer ihåg hur han sa "let's go" och all around the world började spelas. Jag kommer ihåg hur mycket kärlek han gav oss, jag kom ihåg hur arenan bröt ut i allsång och hur glada alla var. Jag kommer ihåg hans tal till oss som han hade innan han körde fall. Jag kommer ihåg hur GLAD jag var hela tiden och hur lyckligt lottad jag kände mig. Jag kommer ihåg när han körde believe, jag har nog aldrig gråtit så mycket under en konsert som jag gjorde då. Jag kommer ihåg när han gick in men kom tillbaka upp på scenen och körde boyfriend och baby. Jag kommer ihåg känslan jag hade efteråt och hur jag inte kunde fatta att jag hade sett honom. (fattar fortfarande inte att jag har sett honom, helt sjukt.) Kommer ihåg hur jag kände dagen efter, veckan efter, månaden efter... och jag kommer ihåg hur det kändes efter ett halvår.. och nu har det gått ett helt ÅR. Kan inte tro det. 

Jag är så galet lyckligt lottad över att ha Justin som idol. Han och Darren betyder så galet mycket för mig och båda har verkligen påverkat mig på helt otroligt galet olika sätt... men ändå känns det helt fucking underbart. Justin har inte mått bra, och det har jag vetat om... men att veta att det är att stå på scenen och uppträda för oss som får honom att orka med allt hat gör att det känns extra i hjärtat att jag har fått se honom. Jag hoppas verkligen på att jag kommer få se honom igen, för jag kan inte klara mig utan det. 

Jag älskar honom, finaste Justin Drew Bieber. Tack för världens bästa dag Sara, Felicia och Jaqueline, och tack världens finaste Jus för att du finns i mitt liv. Tack för att du gjorde den 17 april 2013 till en av de bästa dagarna i mitt liv. 

(bilder, inte världens bästa men det är ändå bilder!)

 












































 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0