JTR, John Tom och Robin.
I fredags var jag i Alingsås tillsammans med Sara, Felicia och Jaqueline för att kolla på världens bästa band! Självklart snackar jag om JTR. Killarna slog mig med en storm när jag såg deras x-factor audition (Australien) och sedan var jag fast. Det är väldigt kul att se hur de utvecklats sedan de stod där på scenen för första gången.. hur mycket de har hunnit med på denna tiden, underbart.
Killarna var mer underbara irl än vad jag någonsin kunde tänka mig. De var så otroligt kramgoa, pratglada och helt otroligt underbara, bättre får man leta efter! Minne har dem också. Har egentligen inga ord för hur underbar dagen och kvällen var, jag är helt mållös.
Här kommer massa bilder iaf, från konserten där ingen kunde låtarna då de inte var släppta i Sverige.... även fast jag och Sara sjöng varje ord i varje låt. #Hardcorefans som var med från början och köpte skivan innan den togs bort från itunes och spotify här i Sverige ;)
Killarna var mer underbara irl än vad jag någonsin kunde tänka mig. De var så otroligt kramgoa, pratglada och helt otroligt underbara, bättre får man leta efter! Minne har dem också. Har egentligen inga ord för hur underbar dagen och kvällen var, jag är helt mållös.
Här kommer massa bilder iaf, från konserten där ingen kunde låtarna då de inte var släppta i Sverige.... även fast jag och Sara sjöng varje ord i varje låt. #Hardcorefans som var med från början och köpte skivan innan den togs bort från itunes och spotify här i Sverige ;)
Massa kakor till er, speciellt dig Tom.
KRAMAR.
Robin
Tom
John
KRAMAR.
Robin
Tom
John
Sommar
Hej där.
Tiden bara rullar iväg. Helt sjukt. Början av denna sommaren har varit händelserik med Stockholmsvistele, Helsingborg (midsommar) vistelese.. men nu har jag sakta men säkert satt mina fötter i hemtjänstens lokal. Det känns båda bra men även lite sorgligt då jag förmodligen kommer missa mycket, men när pengarna klirrar i kassan tackar man ju självklart inte nej. Sommar för mig skriker Lotta Engberg, musik och roliga händelser, så vi får se vad som händer denna sommaren.
Jag har inte så mycket mer att skriva än att jag försöker leva livet till topp, även om det är mycket motgångar just nu. Om några månader flyttar jag hem till mamma och pappa igen och även om jag kommer gå kvar i skolan kommer det bli som en början på nytt liv, åter igen.
Hoppas iaf att ni har det awesome, vart ni än är.
Stora kramar.
Tiden bara rullar iväg. Helt sjukt. Början av denna sommaren har varit händelserik med Stockholmsvistele, Helsingborg (midsommar) vistelese.. men nu har jag sakta men säkert satt mina fötter i hemtjänstens lokal. Det känns båda bra men även lite sorgligt då jag förmodligen kommer missa mycket, men när pengarna klirrar i kassan tackar man ju självklart inte nej. Sommar för mig skriker Lotta Engberg, musik och roliga händelser, så vi får se vad som händer denna sommaren.
Jag har inte så mycket mer att skriva än att jag försöker leva livet till topp, även om det är mycket motgångar just nu. Om några månader flyttar jag hem till mamma och pappa igen och även om jag kommer gå kvar i skolan kommer det bli som en början på nytt liv, åter igen.
Hoppas iaf att ni har det awesome, vart ni än är.
Stora kramar.
One Direction 13/6 2014
Jag kan inte riktigt beskriva med ord hur mycket den här dagen betydde för mig. Jag fick ÖGONKONTAKT med självaste Harry Styles och han log mot mig (jag vet att det var mot mig för han pekade på mig). Jag stod 4 meter ifrån 5 killar som betyder otroligt mycket för mig och inga ord kan verkligen beskriva hur mycket det betyder... finns inga ord, seriöst. Det var värt 21 timmars köande för biljetterna och 10 timmars köande in i arenan, otroligt värt!! Har haft en underbar helg i Stockholm över lag. Varit med Hannossh och hennes vänner och det var supertrevligt!!!
bilder. Både med mobilkamera samt vanlig kamera. De flesta mobilbilder är prinade från videos.
Förband: 5 seconds of summer.
Förband: 5 seconds of summer.
One Direction
Denna helgen är värd att minnas
Det finns inga ord hur mycket vissa människor kan betyda för en. I remember under gymnasiet när jag hade en jätte stor umgåskrets. Trodde att alla skulle vara kvar men det är 2 stycken jag fortfarande har bra kontakt med. Isn't it crazy? Önskar ibland att jag kunde fråga alla andra varför vi inte är lika nära vänner längre men vissa grejer bör man kanske inte ta så seriöst, vilket är typiskt mig att jag gör.
Det jag vill komma fram till är att inga ord kan beskriva hur tacksam jag är för att jag har fått nya vänner när de andra har lämnat mig. Vänner som sannerligen, på riktigt, älskar mig för den jag är.
Becka och Sara var här från fredag till lördag och inga ord kan beskriva hur mycket dessa två underbara tjejerna betyder för mig. Ena dagen är aldrig den andra lik. De sket i att jag kankse kunde smitta dem lagom till konserten utan kom ändå, vilket jag uppskattar. Skånetrafiken har till och med strejk så Becka hade stora problem att ta sig hit.
Jag vet inte ens vad jag ska säga om helgen, cause den var too good to be true typ. Saknat båda så mycket, finns inga ord.
Kommer träffa Sara igen på torsdag då vi ska upp till Sthlm cause vi ska se världens bästa 1D på fredag, och Becka kommer jag träffa på fredag!! kan inte vara mer än taggad.
Jag vet inte ens vad jag ska säga om helgen, cause den var too good to be true typ. Saknat båda så mycket, finns inga ord.
Kommer träffa Sara igen på torsdag då vi ska upp till Sthlm cause vi ska se världens bästa 1D på fredag, och Becka kommer jag träffa på fredag!! kan inte vara mer än taggad.
"Om jag dör nu så vet ni att jag dog."
Hej där alla fina å glada mugglare!
Tänkte bara kort (well good luck) berätta om den underbara dagen i Trollhättan med Mia och H.E.A.T som jag hade förra lördagen. Först och främst är jag chockad över att Mia lyckades övertyga mig om att åka dit, men är glad över det though. Vi började dagen hemma hos Mia, eller rättare sagt, hemma hos hennes glada pojkvän.. som inte var hemma. Vi skrattade, snackade, drack drinkar och hade allmänt roligt. När vi väl skulle ta oss till spårvagnen så gick den inte som enligt västtrafik-appen. (Why am I not supriced?) och vi fick lite panik.. men vi hann till pendeln iaf.
Väl i Trollhättan springer vi på Jimmy från H.E.A.T nästan det första vi gör, vilket är lite komiskt faktiskt. Vi snackade med honom ett tag och sedan gick vi in i den fina, varma byggnaden. Vi stod och babblade med några hardcore fans ett tag och sedan gick killarna upp på scen, efter att ha gått igenom publiken för att ta sig dit.
De va grymma live, tänker inte säga emot det. Nästan så att jag vill se dem igen, och då har man impat på Anna ;)))). Vi tappade bort varandra, dansade med Grönwall och hade allmänt kul. Det värmer i mitt hjärta att han hoppade ner från scenen bara för att ta sig till oss. #Grönwallfeels. Vi valde iaf att köpa något att dricka efteråt och sedan satte vi oss ner och väntade på att de där människorna som ville ha autografer och kort skulle få det. Vi snackade lite smått med killarna under tiden though, mest Crash och Erik eh.
Efter det gick vi ut från röran och träffade dem utanför. Erik var allmänt söt och allt men orkar inte skriva om det :DDDDD Snackade iaf en hel del med både Erik och Jona och bla bla bla men det var bara en massa internt så ni kommer inte förstå ändå :)))))))) men jag och Jona bestämde oss iaf för att ta "avstånd" från Mia cause she's not in our club.
Efter att de hade åkt hade jag och Mia alldeles för mycket tid att göra något åt så vi valde att gå... ett tag... till Donken. Först och främst så passade vi kartan på.. mobilen... fel och gick ca: 30 minuter åt fel håll. När vi insåg vårt misstag var vi redan döda. Det komiska är att vi var helt övertygade om att vi var supernära hela tiden för att det var donken-papper överallt.. när det i fullaste allvar var mer än halva vägen kvar. Det vi har kommit fram till efter att ha gått denna bit är att
1. Man kan inte lita på google-maps när det gäller avstånd eller tid.
2. När man har ett mål ska man bannemig nå det.
3. Går man 2 mil samanlagt får man väldigt ont i fötterna...
4. Man kan skratta väldigt mycket.
5. Att slänga donken-papper på marken is a bad idea när Anna och Mia går förbi hungriga...
det var väl det.
Tänkte bara kort (well good luck) berätta om den underbara dagen i Trollhättan med Mia och H.E.A.T som jag hade förra lördagen. Först och främst är jag chockad över att Mia lyckades övertyga mig om att åka dit, men är glad över det though. Vi började dagen hemma hos Mia, eller rättare sagt, hemma hos hennes glada pojkvän.. som inte var hemma. Vi skrattade, snackade, drack drinkar och hade allmänt roligt. När vi väl skulle ta oss till spårvagnen så gick den inte som enligt västtrafik-appen. (Why am I not supriced?) och vi fick lite panik.. men vi hann till pendeln iaf.
Väl i Trollhättan springer vi på Jimmy från H.E.A.T nästan det första vi gör, vilket är lite komiskt faktiskt. Vi snackade med honom ett tag och sedan gick vi in i den fina, varma byggnaden. Vi stod och babblade med några hardcore fans ett tag och sedan gick killarna upp på scen, efter att ha gått igenom publiken för att ta sig dit.
De va grymma live, tänker inte säga emot det. Nästan så att jag vill se dem igen, och då har man impat på Anna ;)))). Vi tappade bort varandra, dansade med Grönwall och hade allmänt kul. Det värmer i mitt hjärta att han hoppade ner från scenen bara för att ta sig till oss. #Grönwallfeels. Vi valde iaf att köpa något att dricka efteråt och sedan satte vi oss ner och väntade på att de där människorna som ville ha autografer och kort skulle få det. Vi snackade lite smått med killarna under tiden though, mest Crash och Erik eh.
Efter det gick vi ut från röran och träffade dem utanför. Erik var allmänt söt och allt men orkar inte skriva om det :DDDDD Snackade iaf en hel del med både Erik och Jona och bla bla bla men det var bara en massa internt så ni kommer inte förstå ändå :)))))))) men jag och Jona bestämde oss iaf för att ta "avstånd" från Mia cause she's not in our club.
Efter att de hade åkt hade jag och Mia alldeles för mycket tid att göra något åt så vi valde att gå... ett tag... till Donken. Först och främst så passade vi kartan på.. mobilen... fel och gick ca: 30 minuter åt fel håll. När vi insåg vårt misstag var vi redan döda. Det komiska är att vi var helt övertygade om att vi var supernära hela tiden för att det var donken-papper överallt.. när det i fullaste allvar var mer än halva vägen kvar. Det vi har kommit fram till efter att ha gått denna bit är att
1. Man kan inte lita på google-maps när det gäller avstånd eller tid.
2. När man har ett mål ska man bannemig nå det.
3. Går man 2 mil samanlagt får man väldigt ont i fötterna...
4. Man kan skratta väldigt mycket.
5. Att slänga donken-papper på marken is a bad idea när Anna och Mia går förbi hungriga...
det var väl det.
Under denna otroliga tid fick vi se allt ifrån sniglar som var nykläckta, till jordens undergång när bron deleade sig för att en gigantisk båt skulle fram samt soluppgång.
Jag har nog aldrig ätit så snabbt i hela mitt liv heller, och nuggets när man är hungrig är gott... och Donken borde ha fler ställen att ladda moblien på... och sms-biljett funkar inte när man åker till trollhättan... och ja.
Vi hade det underbart kul iaf, och även om båda går igenom en tuff period just nu så har vi iaf varandra.
KLEM OCH SLEM,
MVH
Anna, das Gryffindor elev som kuggar för att få gå kvar på Hogwarts.
Jag har nog aldrig ätit så snabbt i hela mitt liv heller, och nuggets när man är hungrig är gott... och Donken borde ha fler ställen att ladda moblien på... och sms-biljett funkar inte när man åker till trollhättan... och ja.
Vi hade det underbart kul iaf, och även om båda går igenom en tuff period just nu så har vi iaf varandra.
KLEM OCH SLEM,
MVH
Anna, das Gryffindor elev som kuggar för att få gå kvar på Hogwarts.
