Snälla människor på stan...;)


jao jao!

hellu!

om ni ska få ett videoinlägg på svaren kan det ta ett tag eftersom jag har så mycket att göra nu. MEN självklart ska ni få ett videoinlägg... vissa frågor kanske är lite akward att svara på *tomat* men skitsamma :D :D :D 

nu ska jag till skolan snart. bussen går om 1 timma och jag börjar 1. ROLIGT. haha. 

Puss o kram!
         skumbanam

 

19 år idag


hipp hipp hurra!

DÖR


maybe it's not to late..

 
 

FRÅGESTUND

jag hade tänkt göra sån där rolig FRÅGESTUND nu, och jag vet att ni är intresserade att veta mer om mitt liv. HEHEHEHE ! 

så ställ frågor nu. Så kommer jag svara på dom.. vet inte riktigt hur än, kanske videoinlägg. HAHAHAHA (fjortisblogg.se... NEJ USH!) men kanske ;D ;D ;D 

puss på er! ställ massa frågor nu,

HÄR MED STARTAR JAG DEN DÄR ROLIGA FRÅGESTUNDEN. 

puss!


finastebilden.se

ladda upp en bild på;

dig själv

du som liten

du & en bästa vän

du som busig

du som fotograf

en dag du minns

en konstig bild
en bild som väcker känslor

en plats du saknar

någon du litar på
någon du saknar

någon du älskar

någon som betyder mycket

någon som ger dig inspiration

någon du tycker om

någon du skulle offra livet för

något du vill ha

något som får dig att gråta

något som är viktigt för dig

dig själv nyligen

dig själv skrattande

dig själv som lyckligast

den senaste du fick sms av

den du alltid har roligt med

den sista bilden på mottagna filer

ja ja, inlägg såhär på kvällen!

hej hej hej hej! 

hur mår niii?? Sörrrryy för mitt förra känslosamma blogginlägg meeeen, det är ju äåndå min blogg och jag skriver vad jag vill seerrrniii :) hehe! 

Men jao! livet rullar ju ändå på rätt bra. Har ju som sagt avklarat min första kurs. Har inte fått reda på tentan än, tyvärr.. men det kommer väl. (sjukt nervös). Men som sagt, jag har påbörjat min andra kurs nu. SKOLPOLITIK typ. Skittråkigt.. man måste konsentrera sig för att försöka få in någonting. Jag har aldrig tyckt om politik.. 

I måndags hade jag ett seminarium när vi skulle vara för kommunal eller för statlig skola.. fick för statlig och det gick bra, faktiskt. Tills på torsdag har jag och min grupp ett grupparbete. Jag, Erica, Ida, Gabbi, Therese och Rickard.. är inte alls nervös och sånt, för älskar min grupp. :D haha. 


Men ja, ska sätta mig ner och plugga nu. 

puss! 


när man blickar tillbaka, och ser alla minnen.. då kommer känslorna fram.

Jag sitter och kollar igenom gamla blogginlägg.. gamla blogginlägg om Grönwall, Rabih, Eddie, Daniel, Andreas, Olle, Geir osv. Jag kollar igenom och MINNS. Tårarna började rinna, jag kunde inte hindra det. Jag kan verkligen inte tänka tillbaka och förstå hur otroligt mycket dom betydde för mig... det går inte. Dom va ALLT. Mitt liv kretsade kring dom, ingen förstod.. och det är knappast så jag förstår själv. Dom va verkligen ALLT i mitt liv. Jag älskar Justin, jag älskar One Direction.. men det är verkligen itne samma sak. Det är det verkligen inte. Kommer aldrig kunnna komma tillbaka till den tiden när jag mådde som bäst. Bara ett "hej" från Daniel kunde göra hela min dag, hela min vecka.. medans ett "hej" från honom nu ... det är en normal grej.. jag får nite samma stöt i hjärtat länge, jag får inte tårarna i ögonen, jag börjar inte hyperventilera längre... Dom är inte ALLT i mitt liv... och det har liksom bara försvunnit. Älskar dom, det gör jag.. Men det är inte samma sak längre. 

Jag tänker liksom.. GRÖNWALL. Erik "Bästa" Grönwall.. som jag kallade honom. När jag tänker tillbaka på tiden med honom kan jag tänka att jag va så otroligt galen.. Men jag glömmer nästan av hur otroligt mycket han betydde för mig. Jag glömmer av INNEBÖRDEN varför jag ens älskade honom så mycket. Jag älskade honom från första stund han började sjunga. Hans röst gav mig tröst, det gör den fortfarande.. MEN INTE PÅ SAMMA SÄTT. Han gjorde mina dagar. Jag satt hela dagar och kollade på hans blogg och kommenterade typ allt jag gjorde! Det va typ jag och Alina som va värst... vi skrev när vi skulle på toaletten.. haha nej men det va typ sånt... och asså.. det går inte att förklara.. men att kommentera på hans blogg gjorde att jag kunde orka mig igenom hela skoldagen, kunde orka igenom mig jobbiga situationer.. Hans röst, hans musik!! allting liksom.. det bara FLÖT PÅ! det va hans förtjäst att jag orkade mig igenom många skoldagar som jag egentligen inte orkade.. Jag kan fortfarnade tänka tillbaka på dagarna när jag träffade honom.. Jag kan typ alla datum i huvudet... Jag kommer ihåg våra samtal.. jag kommer ihåg ALLTING. Jag mår bra över att tänka tillbaka på det, jag ler alltid.. Men ibland är det så sjukt jobbigt. Så sjukt jobbigt att veta att det aldrig kommer att bli samma sak.. Att jag ALDRIG kommer att kunna stå inför honom och gråta på det sättet jag gjorde... för det är inte samma sak, samma känslor kommer inte upp längre när jag träffar honom... jag har träffat honom, det har jag.. men det är inte samma sak.. det kommer det aldrig kunna bli det.. Men jag kommer aldrig kunna tacka honom nog för ALLTING han har gjort för mig. Jag älskar honom! Det gör jag verkligen, och kommer alltid att göra. Har man en gång varit en i "the green armé" så kommer man alltid att vara det. Jag kommer ihåg när han kallade mig hans diamant, i Borås. Jag kommer ihåg när han sjöng Timeless, och kollade på mig när han presenterade den, för han visste att jag älskade den, och jag hade verkligen BETT honom sjunga den..Jag kommer ihåg på liseberg, när han såg våran stora skylt och han log jätte stort åt oss och jag råkade slå honom.. haha.. jag kommer ihåg på rix fm när vi bad folket framför oss att hålla för öronen när Erik kom ut.. Jag kommer ihåg på bäckebol.. när HAN bad mig att vi skulle ta ett kort.. och han bad mig krama honom.. för jag kunde inte säga något.. jag kommer ihåg på Högsbo... när han pussade mig på kinden och jag va så glad..Åh, jag kommer ihåg så mycket... och jag kommer aldrig glömma alla dessa dager med Erik Grönwall, en helt underbar människa... som betyder OTROLIGT mycket för mig. När jag träffade honom i Göteborg senast, så trodde jag verkligen inte att han skulle komma ihåg mig.. men det första han gör är att peka på mig och säga "Anna!" det betydde så otroligt mycket för mig. Otroligt.. Han .. han betyder.. OTROLIGT mycket för mig. Då, nu och föralltid.

ska jag då gå över till en helt annan person ..
 RABIH .. underbara söta Rabih! Han som alltid svarade på meddelande när man skrev till honom. Den där underbara människan som visste mer om mig än vad jag själv gjorde. Jag tror knappast att någon vet så sjukt mycket om mig som rabih gjorde.. förutom Joachim, och Felicia. Ibland undrar jag om inte han vet mer än dom. Eller visste... Seriöst.. jag gav hela mig själv till honom (INTE MISSTOLK NU TACK) .. Jag skrev hela mina historier till honom. Hur otroligt jobbigt jag hade det på högstadiet bland annat.. Han fick verkligen reda på ALLTID. Hade jag ett problem? då skrev jag DIREKT till rabih för jag visste att han läste, att han brydde sig.. och att han alltid ville att man skulle må bra. Jag vet att jag föll för honom också direkt.. men det växte fram MER och MER med tiden... När man lärde känna honom liksom. Asså Rabih, asså jag kan inet ens förklara hur otroligt mycket han betydde för mig. Han fanns verkligen där, VÅTT OCH TORRT och jag visste att asså.. att han verkligen gjorde det. Han va med HELA TIDEN. Skrev jag något depp på facebook... så va han där direkt. PÅ MEDDELANDE och pratade med en. Jag kommer ihåg när jag kände att han slutade bry sig. Det va en sån sjukt jobbig period för min del ... verkligen en SKITJOBBIG period... jag bråkade med honom, jag visste inte vad jag skulle ta mig till. men det bästa va... att det va HAN! det va HAN som skrev till mig igen, det va HAN som visade att han verkligen brydde sig om mig... HAN märkte hur otroligt dåligt jag mådde över det där ... och asså jag vet inte.. men kommer aldrig kunna förklara... jag har många kompisar genom honom.. som jag har försökt att förklara hur otroligt mycket han betydde.. men jag kommer aldrig kunna förklara... det kommer inte gå.. det är liksom.. bara jag.. BARA jag som förstår varför just HAN betydde mycket för mig. Jag saknar honom.. jag saknar honom så otroligt mycket. jag sakar att kunna skriva till honom om ALLTING. Jag saknar att varje gång det va någonting, så fanns han där... han svarade, direkt! Jag saknar att när man träffade honom så va han direkt framme vid en... DIREKT. Det kunde vara tusentals fans där men han gick fram till MIG. Till MIG! Jag glömmer aldrig när dom uppträdde på NRJ.. ALDRIG. Mitt i publikhavet stod jag. Längst fram. När dom kom ut ropade jag "Rabih!" och han kollade på mig, kom fram.. jag sa "det är Anna!" och han kollade på mig jätte länge... sen gav han mig världens största kram och började viska i mitt öra, viska saker som ingen annan än jag och han vet. Men dom orden kommer jag aldrig glömma! Det finns så sjukt mycket minnen med honom.. men jag kan verkligen inte skriva om dom på det sättet så att ni förstår... Rabih betydde så sjukt mycket för mig... han betyder mycket fortfarande... men alltså.. den perioden när han betydde som mest.. det va bland de bästa perioderna i mitt liv. 

så va det 
EDDIE underbara eddie. Jag kommer ALDRIG, verkligen ALDRIG kunna tacka honom. När ingen annan fanns där för mig.. gjorde Eddie det, när ingen annan FINNS där för mig... så finns eddie där. Eddie betydde så otroligt mycket för mig.. och han BETYDER otroligt mycket för mig. Han finns fortfarande där.. Han vet hur jag är.. han känner mig. Han vet mina känslor för rabih, och för erik.. han vet allting om dom. Jag har berättat allting om dom för eddie... och jag vet... att även om han och rabih va bästa vänner när jag och rabih bråkade... och jag skrev om rabih till honom... så va eddie där, och han berättade ingenting för rabih.. verkligen INGENTING... för jag skulle märkt det isf. Jag hade verkligen TILLIT till eddie.. och jag har det fortfarande. Han är en av personerna jag vänder mig till först, fortfarande.. efter allting han har gjort för mig, efter alla gånger han har torkat mina tårar, så är han värd det. Han är värd varenda ord som jag skriver. Jag kommer ihåg när Sanna dog.. INGEN, och då menar jag.. INGEN fanns där för mig på det sättet som eddie fanns. Han märkte på mig hur dåligt jag mådde, han skrev nästan till mig varje dag för att kolla så att jag mådde bra.. Han .. asså EDDIE. helt underbar kille. Ni som inte känner honom, eller vet hur han är. Ni ska inte säga något.. ni ska inte döma honom! FÖR HAN ÄR EN SÅN UNDERBAR KILLE. Jag kommer ihåg alla ord han har sagt till mig. Jag har inte träffat honom på mer än 1 år nu.. snart 2 år.. men ändå .. ÄNDÅ så finns han alltid där. Han har verkligen ett hjärta av guld.. ett hjärta av diamant... Alltså eddie är världens underbaraste.. och jag kan stolt säga att han fortfarande betyder otroligt mycket för mig. Han betyder ... så sjukt mycket, det går inte att beskriva med ord. Alltså.. det går inte att förklara Eddie.. Jag kommer ihåg när Rebound va på nrj... när han såg att rabih viskade massa ord i mitt öra, och hur mina tårar rann och hur otroligt mycket det mötet betydde för mig.. då höll han sig undan. Han höll sig undan tills jag och rabih hade fått prata ut lite mer om det som hände. Sen när rabih gick vidare, efter alla extra kramar, efter alla pussar på kinden, efter han torkade upp mina tårar... då kom eddie.. då kom eddie fram till mig.. jag kommer ihåg att han pratade, han pratade med mig om rabih och jag märkte verkligen att han brydde sig. Han kramade om mig och sa massa fina saker till mig.. och så sa han "jag sa ju det, allt skulle bli bra" .. och alltså .. finns inga ord.. "Allt skulle bli bra".. ja, det blev det. Ett tag iaf. Asså jag vet inte ritkigt vad mer jag kan skriva om Eddie. Det går inte att förklara eddie med ord.. Han är så underbar. Han har sån underbar personlighet.. och alltså.. ja, jag älskar honom. Det gör jag verkligen, lika mycket som då. Han .. han är .. världens finaste eddie. Då, nu och föralltid.

DANIEL , jag va så sjukt galen i honom. Jag skrattar nästan åt mig själv, men jag ångrar ingenting. Verkligen ingenting. Alla dessa galna samtal, alla dessa galna texter.. allting.. ingenting som är nu, skulle ha hänt om inte Daniel fanns. Daniel betyder så otroligt mycket för mig. Han .. han är som en bror. Han retar mig, han tröstar mig, han finns där.. ja.. Han är verkligen som en bror. Hans sätt att visa det kanske är lite random.. men jag VET att det är så. Jag är inte beroende av att skriva med honom längre.. jag är inte beroende av att höra av honom och lyssna på honom längre.. men han betyder så otrligt mycket för mig. Det går inet att beskriva. Han fanns där, hela tiden. När jag tänker tillbaka på när en liten ":)" från honom kunde göra min dag så skrattar jag bara... vi skrattar bara.. men innerst inne kommer jag ALDRIG kunna komma ifrån hur otroligt mycket han har inspirerat mig, hur otroligt mycket hans musik har tröstat mig. Jag kommer ihåg att jag alltid gick runt i skolan och sa att daniel va min bror ... och att han hade skrivit "Anna Norberg" till mig. Jag kommer ihåg hur otorligt mycket han fick mig att le. Jag log alltid. Han va verkligen där hela tiden, vare sig han ville eller inte. Det är så svårt att skriva om Daniel.. för vi har en sån annorlunda relation, men att han betyder otroligt mycket för mig, det kan jag inte förneka.. att jag älskar honom, det kan jag inte förneka.. att han är som bror för mig, det kan jag inte heller förneka.. för han betyder otroligt mycket för mig. Vissa frågade till och med om han va min pojkvän, eftersom jag skrev så mycket om honom. (ingen kommentar..). Asså Daniel, Lilla Daniel Norberg. Från lilla uddevalla stad.. att han kunde inspirera mig så mycket. Att han kunde göra mig så otrligt glad och så otroligt ... ja, glad. Det är galet. HAN fick mig att försöka hitta mig själv. Jag skrek inte på spelningar med honom, jag kunde faktiskt prata med honom...nej asså.. Det går inte förklara. Men en sak kan jag säga.. Att daniel, lilla daniel norberg.. Han är en sjukt stor del av mig. Det står fortfarande DANIEL NOBERG inristat i mitt hjärta. Han är en otroligt inspiration .. han betyder otroligt mycket för .. vet inte hur många gånger jag har skrivit det.. Men jag kommer ALDRIG kunna förklara hur otroligt mycket han betyder för mig. Jag kommer ihåg i Örebro.. När han gav mig en danskram.. jag snackade om den flera månader efteråt. Jag kommer ihåg första gången i Uddevalla.. när han bad mig hålla hans gitarr, och min bror fick träffa honom, min riktiga bror alltså.. och allting va så perfekt. Kommer ihåg senaste gången i Uddevalla... när Daniel umgicks med oss i stort sätt hela kvällen. När han stod och dansade med oss, när han verklgien visade att han brydde sig om oss.. och att vi , hans småsystrar.... betydde lika mycket för honom som han betydde för oss.. Det går inte förklara. Och nu när jag och Daniel går exakt samma linje på olika skolor.. det känns bara så wierd.. för jag kan ju inte gå samma linje, samma år som min brorsa.. det går ju bara inte ;).. nej men daniel.. han är underbar. Och jag vet inte riktigt hur jag ska förklara honom i ORD. Men Anna "Kinna" Norberg... henne kommer jag alltid att vara.

Sedan är det ju underbara, underbara pappa
 GEIR. Asså, jag trodde verkligen inte att en artist kunde bry sig så mycket om sina fans och sin omgivning som han gör. Jag skriver inte lika mycket med honom längre, men det är för att jag mår så sjukt bra nu. Men jag vet, att så fort jag slänger iväg ett meddelande, så fort jag vill prata med honom , så svarar han. NÄR HAN HAR TID. Det kan ta sin tid, men han har det ändå på minnet, det är det som är så underbart med honom. Han är vuxen, han har gått igenom så otroligt mycket. Det gör honom till en sån stor.. inspiration för mig. Ingen kommer kunna ta Geirs plats i mitt liv. Ingen! Geir är en helt otroligt underbar människa som betyder och har betytt otroligt mycket för mig. Jag kan inte tacka honom nog. Han är.. verkligen som en extra pappa. Inte för att jag itne älskar och har bra kontakt med min riktiga pappa.. men geir är ändå som en extra pappa för mig.. vilket betyder. Han är så underbar, han betyder så otroligt mycket för mig. Allt som vi har sagt, det stannar mellan oss. Men grejer som jag inte ens har sagt helt till mina kompisar, till joachim.. det har jag sagt till geir.. joachim, det går sakta frammåt med att berätta allt, men Geir, han vet allt, då menar jag.. ALLT. han har de rätta svaren, oftast.. och det betyder otroligt mycekt för mig att han finns. 
Tillexempel kommer jag ihåg senast, när jag va på och kollade på han när han va med på rhapsody in rock. Jag va med honom typ 2 timmar innan allt började, vi bara gick runt och pratade, skrattade och mådde almänt bra. Han la upp ett inlägg om det sen på sin blogg, allt va perfekt den dagen. Jag träffade 2 inspirationer, Geir och Robert Wells.. Geir presenterade mig för Robert.. allt va så .. UNDERBART. Kommer aldrig kunna tacka Geir för allting han har gjort för mig.. ALDRIG.

ANDREAS, jag kan inte direkt säga att han har gjort något speciellt för mig... för det har han inte.. Men han är sån sjukt otroligt rolig och charmig kille som ALLTID får mig att skratta. Alla gånger jag har träffat honom har betytt otroligt mycket för mig, och jag kommer aldrig glömma det. Han kommer ihåg mig, han pratar med mig fortfarande om gamla idolminnen, och det betyder otroligt mycket för mig. Han är, som han är, och det betyder så mycket. Det är så härligt att jag äntligen har börjat träffa honom igen, efter denna perioden. Lotta på Liseberg i sommar kommer ingen kunna slå, det va UNDERBART.. och sen bingolotto.. när jag helt plötsligt var för gammal.. för att jag inte hade börjat skolan än. KÖTT är han, men han är världens underbaraste människa.

Jag har inte hört av honom på så länge, han har inte visat sig på så länge, men det va han.. som fick mig att börja återblicka tillbaka.. ingen mindre än
OLLE. När jag tänker tillbaka på idol 2010, när dom va här i Göteborg.. så tänker jag BARA på olle. Han såg oss, han såg att vi älskade honom och han visade att han brydde sig genom att göra många olika saker. Jag blev så glad av olle... och idag när jag fick höra hans sångröst igen, och se han sitta där med sin underbart fina gitarr och spela.. det fick mig att minnas, det fick mig att kolla tillbaka på alla gamla blogginlägg om idol 2009 och 2010.. och bara .. inse.. att den tiden va otrolig.. och jag är glad över att jag va med om. Och Olle, han va med och gjorde den underbar. Tack Olle.

Jag tror aldrig att ni kommer att förstå, även om ni har haft era artiser, ni kanske älskar justin bieber eller one direction eller liknande... men ni kommer aldrig någonsin förstå.. för detta är mellan mig och mina gamla idoler. 
Det vill säga... INGEN kommer någonsin förstå! Jag älskar dom, jag älskar dom fortfarande. Dom betyder världen för mig, och att återblicka tillbaka och få upp gamla minnen.. Det gjorde seriöst hela min kväll. 

GODNATT.

 
 
Erik Grönwall                                Rabih Jaber
 
Eddie Razaz                                 Daniel Norberg
 
Olle Hedberg                                  Andreas Weise
Geir Rönning... och eftersom jag pratade om en till inspiration,
Robert Wells.

OJ OJ OJ !!

OJ HERREGUD!! JAG HAR INTE BLOGGAT PÅ FETT FETT OCH ÄNNU MER FETT LÄNGE!!
                              förlåt för det!


tänkte bara säga att jag har avklarat min FÖRSTA tenta!! Galet vad läskigt det va! Satt typ och skakade av nervositet hela tiden asså, sen när jag skicka in.. trodde jag skulle spy.. hahaha! Men nu är den inskickad och jag kan inte göra något åt saken, så .. blir jag godkänd så kan jag skratta mig lycklig!! blir ajg det inte ... så kan jag inte göra det ;) 

Tänkte bara säga att jag har FÄRGAT HÅRET! JA! se där! Det har jag faktiskt! Jag va trött på min mörkblonda färg på håret så jag färgade om det... BRUNT. 

här kommer lite bilder på det!!






och insåg nu när jag laddade upp dom att dom inte alls va snygga.. SÅ..

Här kommer en extra bild HAHA

men nu ska jag ta och äta.. och vila AHAHA hejdå sålänge <3
 
 

RSS 2.0